”Alla har skrämts av en heffaklumps tjut. Med flammande ögon och svans som ett spjut. Har tassar så vassa som klor på en katt. Med vinglande vingar man tror den fått fnatt. För dess botten är upp och dess topp faktiskt ner. Nosen den viftar och svansen den ler. Ja, den är bred som en flod och lång som en stång. - Tänk på nåt stort - och sen tre gånger om!”
Detta är den svenska översättningen av början på en sång om heffaklumpar. Men vad är egentligen en heffaklump? Det får Nalle Puh och hans vänner ta reda på i
Puhs film om Heffaklumpen.
FilmenEn morgon vaknar vännerna i Sjumilaskogen upp av ett förskräckligt bröl. Alla rusar iväg till Kanin för att få råd om vad de ska ta sig till. Där upptäcker känguruungen Ru ett enormt fotavtryck på marken. Vem i Sjumilaskogen har så stora fötter? Kanin har dock svaret. Det måste vara en heffaklump. Han berättar för de andra att heffaklumpar aldrig blivit sedda men att de bor i Heffaklumpskogen som ligger granne med deras egen Sjumilaskog. Därmed bestämmer vännerna sig för att genomföra den första heffaklumpexpeditionen i historien, eller expottition som någon av vännerna säger. Problemet är bara att ingen av dem vet hur man fångar en heffaklump.

Så här spännande är det att spana efter heffaklumpar.Ru är ivrigast av dem alla på att få komma iväg. Dessvärre får han snabbt höra att han är alldeles för liten för att få följa med på ett sådant farligt äventyr. Trots detta, eller kanske snarare på grund av detta, smiter Ru ensam iväg i gryningen för att själv fånga en heffaklump.
Puhs film om Heffaklumpen är som vanligt när det gäller filmerna om Nalle Puh väldigt pedagogisk upplagd och handlingen fortskrider långsamt så att även de minsta barnen ska ha möjlighet att uppskatta filmen. I denna film är det viktigaste budskapet att man inte får ha förutfattade meningar om sådana man inte känner och upplever som annorlunda.
Puhs film om Heffaklumpen känns aningen kort för att vara en biofilm. Den klockar faktiskt in på endast 65 minuter, och då upptar rollistan de sista fem. Dock får man ha i åtanke att målgruppen är små barn och detta är säkerligen på gränsen till hur länge de klarar av att sitta still i en biograf, utan att myrorna i brallorna börjar göra sig allt för påminda. Då är det lättare att se filmen på hemmaplan när man kan stoppa för alla eventuella småpauser som kan behövas.
Nalle Puh och hans vänner är sig lika och långfilmerna om dem är betydligt bättre än TV-serierna med samma figurer. Detta känns inte lika överpedagogiskt och man får inte hela budskapet skrivet på näsan, utan man får möjligheten att tänka lite själv. Vilket de flesta barn klarar alldeles utmärkt. Ett minus är de lite för många sångnumren som förekommer på den redan korta speltiden.

- I Sjumilaskogens namn fångar jag dig!BildBilden på
Puhs film om Heffaklumpenär i anamorfisk widescreen 1.78:1 och lämnar vid första anblicken inte mycket att önska. Bilden är tydlig, detaljrik med klara färger och har ett härligt djup, vilket ger ett livfullt intryck. Skärpan och kontrasten är mycket bra. Det som drar ned helhetsintrycket är förekomsten av Edge Enhancement samt ett vertikalt fält i form av en bred linje mitt i bilden som framförallt är synligt vid panoreringar. Bitraten på filmen är 7.42 Mbit/s.
LjudLjudet på dvd:n
Puhs film om Heffaklumpen är i Dolby Digital 5.1 oavsett vilket ljudspår man väljer. Samtliga låter väldigt bra, även om de engelska rösterna upplevs som mest naturliga och därmed är att föredra. Ljudet är klart och tydligt, men är främst koncentrerat till de främre högtalarna. Surroundhögtalarna gör inget större väsen av sig men levererar en del kringljud som fördjupar hela ljudbilden. Baskanalen blir dock inte utsliten av denna film. Dialogen framträder klart och tydligt i alla ljudspår.
ExtramaterialRegion 1-utgåvan av
Puhs film om Heffaklumpen innehåller magert med extramaterial, men faktum är att det är ännu tunnare på den fronten på den utgåva vi får hålla tillgodo med. Det följer med
ett spel som kallas
Kurragömma med Ru och Heffa. Detta går ut på att med piltangenterna leta reda på var antingen Ru eller Heffa gömt sig. Väljer man fel gömställe hittar man någon annan av vännerna i Sjumilaskogen. Måttligt underhållande.
Sedan följer det även med något som fått namnet
Disney – bakom kulisserna: Välkommen i familjen, Heffa! Detta är ett bakomreportage på 7.29 med Ru som berättare om hur man gått till väga när man skapat Heffa. Regissören samt filmens producent och manusförfattare medverkar. Intetsägande och mest trams, där man bland annat bakar kakor som visst ska uppskattas av heffaklumpar istället för att ge vettig information om filmen.
SammanfattningPuhs film om Heffaklumpen är en mysig liten film för barn, och deras föräldrar, om hur det är att vara annorlunda. Mycket fin bild och med ett 5.1-ljud som är lite framtungt. Men med tanke på att detta inte är någon ljudeffektbaserad film får det klassas som riktigt bra. Extramaterialet är både tråkigt och snålt tilltaget.
Populära filmer