Holes

Hitta bästa pris på:

Holes (DVD) från 49.00

När de första barnsliga fniss-attackerna lagt sig börjar man fundera över varför man inte hört mer om en film som har stjärnor som Sigourney Weaver och Jon Voight och regisserad av Andrew Davis (Jagad, Under Belägring). Är det för att den, likt många Disneyfilmer är otroligt förutsägbar och kräkinducerande? Kanske är det för att den är horribelt dålig? Faktum är att filmen varken är förutsägbar eller ett kräkmedel.

Filmen
Den unge Stanley Yelnats (Shia LaBeouf) får en dag, när han är ute och går, ett par skor i huvudet. Döm om hans förvåning när han grips av polisen och åtalas för stöld, skorna visar sig vara en gåva till ett barnhem från en idrottsstjärna. Domaren i fallet ger Stanley två val, antingen fängelse eller ungdomslägret Green Lake. Utan mycket till val tar Stanley det minst svåra, Camp Green Lake. Lägret visar sig dock vara allt annat än en grön sjö, en mer korrekt beskrivning vore ”dammig håla mitt ute i öknen”, det blir inte bättre av att hela lägret övervakas av den stingslige Mr Sir (Jon Voight) som i samarbete med doktor Pedanski (Tim Blake Nelson) gör livet mer än surt för pojkarna som är placerade där. Den behandling som lägret erbjuder för att göra sina intagna pojkar till bättre människor består i av att gräva hål efter hål ute i öknen. Snart börjar Stanley misstänka att lägerchefen (Sigourney Weaver) har speciella planer med hålgrävandet, planer som sträcker sig tillbaka på artonhundratalet.

Ju längre tiden gick medan jag tittade på Holes desto mer var jag tvungen att intala mig själv att jag verkligen tittade på en Disneyfilm, för här fanns kärlek mellan en svart man och en vit kvinna, här förekom dödande av människor framför kameran, det kändes helt enkelt som om man såg en normal film utan pekpinnar och moralkakor att storkna på. Min förvåning höll i sig när filmen var klar, för vad jag precis hade sett var en mycket kompetent och spännande ungdomsfilm som underhåller både äldre och yngre utan att för den sakens skull göra avkall på kvalitet eller berättande.

Mr Sir är en underhållande karaktär som Jon Voight spelar med mycket charm och glimten i ögat. Till en början ter det sig som om han är den som bestämmer i lägret men ganska snart står det klart att han är helt under lägerchefens stövel. Detta märks också med all önskvärd tydlighet i de scener som Voight delar med Weaver, i dessa scener finns absolut inget initiativ eller självtänkande från Mr Sirs sida. De unga skådespelarna gör bra ifrån sig även om klichéerna duggar tätt (svarta, rappkäftade killar, tjocka, roliga killar och så vidare).

Bild
Stephen St. Johns foto framhäver den totala ödslighet som råder kring lägret. Här bränner solen obarmhärtigt hela dagen och förvägrar det minsta moln någon chans att skugga. Färgerna går i dammigt brunt och beigt och man kan verkligen känna hur sanden gnisslar mellan tänderna. Bilden, rent tekniskt, är godkänd. Färgerna är lätt dämpade utan att kännas urtvättade, detaljnivån är duglig även om bilden ibland uppfattas som en aningens luddig. Kornighetens vara eller icke-vara är en stötescen för många entusiaster, för mig varierar dess lämplighet. I Holes tycker jag att det känns lite malplacerat med den mängd som förekommer och detta är något som drar ner helhetsbetyget en aning. Medelbitraten är 6.22 Mbit/s.

Ljud
5.1-ljudspåret gör sitt jobb utan att excellera under filmens gång, främst för att det inte finns särskilt många scener som inbjuder till några stordåd på ljudsidan. Den ljudbild som läggs upp i Holes är mycket framtung, dock utan att dialogen biter sig fast alltför energiskt i centern, här låter man till exempel röster panorera mellan frontarna och centern. Surroundkanalerna används till största del för atmosfär, vind och djur för att nämna några. Det är endast när filmmusiken spelas som basen gör sig påmind, ett fullgott ljud som inte gör något större väsen av sig. Bitraten för ljudet ligger på 448 kb/s.

Extramaterial
Säga vad man vill om Disney men allt som oftast har de en hel del under kategorin extramaterial, om det sen är matnyttigt är en helt annan femma. Tyvärr brukar det till stora delar vara en samling featuretter ihopsamlat från ett presskit där alla är rörande eniga om att just den här filmen har varit den bästa de jobbat på.

Som på förekommen anledning inleds extramaterialet med två stycken featuretter, The Boys of D-tent (10:39) samt Digging the first hole (09:09). The Boys är, kort och gott, en presentation av de unga skådespelare som utgör de intagna på Camp Green Lake, de får presentera sig lite samt spela lite pajas framför kameran. Digging the first hole är en kortare presentation av hur boken kom till och hur Andrew Davis kom att regissera filmen.

Nästa val på menyn är bortklippta scener, sex till antalet med en speltid på mellan trettio sekunder och en och en halv minut. Likt många andra filmer så är de här scenerna det som blir över när filmen slimmats inför release, de är helt enkelt inte essentiella för historien eller filmen. Ingen av de borttagna scenerna tillför mer för tittaren och det framstår klart varför de inte finns med i den slutgiltiga versionen.

Under inspelningen av en film har skådespelarna och teamet ibland tid till att leka och allmänt rumla runt, något som kan bli riktigt underhållande (se till exempel sluttexterna på Liar, Liar) men där det i andra fall blir väldigt krystat och det är långt till att man drar upp munnen till ett grin. På den här dvd:n har man med en så kallad Gag reel, det vill säga tagningar som går lite fel, ungar som leker och visar upp sig för kameran och annat som antas uppfattas som ”kul”, allt ihopklippt tillsammans med energisk musik. Tyvärr är det inte charmigt och gulligt (vilket det antas vara) utan mest påfrestande och segmentet är något man gärna hoppar över.

Killarna som är med och spelar i Holes har fått chansen att göra sin egen låt som körs i filmen. Eget initiativ eller något som satts ihop av filmbolaget, vad tror ni? På dvd:n har man i alla fall lagt med en musikvideo till denna låt, vilket i realiteten innebär 95 % klipp från filmen och 5 % oinspirerat material från studion. Om ni ens undrar över kvaliteten på musiken så kan jag peka er i riktningen mot närmaste Smurfhits.

Extramaterialet som ger absolut mest kött på benen är det två kommentarspår med dels Andrew Davis (regissör) och Louis Sachar (manusförfattare) och dels de unga herrar som spelar de intagna (Shia LaBeouf, Khleo Thomas, Jake Smith, Brenden Jefferson med fler). Allt som oftast brukar kommentarspår med skådespelare bli mer av en luddig affär där kommentarer om inspelningen varvas med skämt, påhopp och liknande. Addera till detta att killarna är mellan fjorton och sjutton år gamla, ni kan föreställa er att det inte direkt förs några högre diskussioner på det kommentarspåret. Desto matnyttigare är det samtal som förs mellan Davis och Sachar, lugnt och sakligt går man igenom hur den första kontakten togs, hur Sachar skrev sin historia och hur Sachar blev inblandad i inspelningen för att man skulle få en film som var sann gentemot boken. Spåret blir lite tradigt efter ett tag, pratat blir nästan lite för tillbakalutat utan att för den skull erbjuda en uppsjö av information. Notera att Buena Vista haft den mycket goda smaken att översätta de båda kommentarspåren till, bland annat, svenska.

Sammanfattning
Holes är en Disneyfilm som, förvånande nog, passar de allra flesta i familjen. Det är spännande, lite otäckt, en hel del humor och skådespelareprestationer som underhåller hela vägen. I dessa tider med regn och rusk kan de vara skönt att se en film full med värme, såväl på insidan som på utsidan.

..:ANNONS