Hot Chick, The (DVD) - dvdforum.nu

Hitta bästa pris på:

från 55.00

Min senaste bekantskap med Rob Schneider var i Deuce Bigalow: Male Gigolo. Efter det blev det inga fler Schneider-filmer, åtminstone inte fram tills nyligen då ett besök i videobutiken slutade med The Hot Chick. Och ibland blir man positivt överraskad. För den som vill läsa mer om Deuce Bigalow finns den sedan tidigare recenserad på dvdforum.nu.

Filmen
Förvecklingskomedier behöver förvecklingar. En av de mest beprövade är personer som byter kropp med varandra, ju mer olika de är desto bättre. I The Hot Chick är det den perfekta Jessica (Rachel McAdams), snyggast på skolan och med snällaste pojkvännen, som får känna på att vara Clive (Rob Schneider), kriminell och värsta sortens slusk. Det blir en kamp att reda ut hela pärsen innan skolbalen, och naturligtvis uppstår en hel del (roliga) problem på vägen. Stackars Jessica måste först övertyga sina vänner om att den fule mannen de ser i själva verkets är deras bästa kompis, sedan finns det ju problem som att gå på toaletten och att ens kompis blir kär i en…

Jag ser inte den här typen av film särskilt ofta, men The Hot Chick är definitivt sevärd – och det är inte illa med tanke på att High School-komedier växer på träd. Orsaken kan sammanfattas med två ord: Rob Schneider. Att se honom genomgå förvandlingen från fyrtioårigt äckel till gymnasietjej är en imponerande uppvisning i kroppsspråk och mimik. Hela filmen är Schneider från början till slut, och om det inte varit för honom skulle The Hot Chick inte varit hälften så bra. Visst, rullen kan vara lite moraliserande ibland och den är inte direkt oförutsägbar; men man slipper kroppsvätskor i samma utsträckning som i Scary Movie-filmerna och dessutom finns det ett par sidospår här som också fångar uppmärksamheten. Förvänta er inget mästerverk, fast ett gott skratt kan nog den här filmen locka fram!

Bild
Här har Buena Vista gjort ett bra jobb, för även om det inte rör sig om referens känns det som om bilden når ett högre betyg än filmen. Kontrasten känns naturlig, likaså färgerna. Små repor dyker upp, fast bilden plågas inte av större sådana eller komprimeringsartefakter. Vad gäller skärpan och detaljrikedomen ser de fina ut i den anamorfiska överföringen. Som sagt har ingen av bildens aspekter kvalitéer av referensklass, men räcker ändå till betyget sju. Medelbitraten är 5.88Mb/s.

Ljud
Den här typen av film handlar oftast om dialog som ibland blandas med punkrock, och The Hot Chick är inget undantag. Rösterna är klara, medan musiken återges med helt okej dynamik. I till exempel klubbmiljöer får man även hyfsad omslutning. Det kanske inte är något ljudspår man minns, och basen är med undantag för någon sekvens frånvarande, men det håller den klass man kan förvänta sig av denna typ av film. Det italienska 5.1-spåret som utlovas på fodralet lyser med sin frånvaro, men jag nöjer mig med de engelska och spanska som faktiskt finns med.

Extramaterial
Skivan inleds med en trailer för Sweet Home Alabama, synd eftersom jag hellre velat ha med en trailer för filmen som ligger på DVD:n (vilket saknas). Sedan följer ett kommentarspår med Tom Brady. Det kanske inte är det bästa jag hört, men definitivt bra och av den typen där regissören lugnt delar med sig av sina erfarenheter kring filmen och filmskapande. Sedan följer fem featurettes som faktiskt överlag är bättre än genomsnittsfeaturetten. ”Becoming Clive” (4:59) och ”Becoming Jessica” (8:44) handlar om hur det gick för skådisarna att gestalta personerna de bytte kropp med, innehållet utgörs av sekvenser från inspelningarna samt korta intervjuer. ”The Hot Chicks” (8:29) visar på ett hyfsat underhållande sätt hur man realiserade cheerleader-sekvenserna. I ”Guest Speakers” (10:57) möter man mer eller mindre kända gästskådisar, där de mest namnkunniga är Adam Sandler och Angie Stone, medan ”Physical Education” (9:06) fokuserar på stunttricken och gör det bra.

Även en rätt så intetsägande musikvideo där gruppen Zed framför ”Starlight” (3:05) medföljer, och så har vi hela femton roliga borttagna scener på mellan en och fem minuter. Det som är borttaget underhåller, och hade passat om det inte vore för att man alltid vill hålla ner tiden på lättsamma filmer. Sammanfattningsvis kan det sägas att extramaterialet är välproducerat och hyfsat omfångsrikt. Problemet är att det nog mest intresserar de som rådiggar filmen, själv tyckte jag inte att det var jättespännande. Rent objektivt är det ändå bra. Och det är ett stort plus att man textat extramaterialet på de nordiska språken, bra jobbat Buena Vista!

Sammanfattning
Visst, det här kanske inte är en rulle som tål hundra tittningar, fast den är definitivt underhållande ett par gånger. Även utgåvan håller måttet, så om man är sugen på ett köp finns det inga hinder för det. Och just det, hädanefter känner jag inget annat än respekt för Rob Schneider!