Det våras för rymden (DVD) - dvdforum.nu

Hitta bästa pris på:

SPACEBALLS - SPACEBALLS [SPECIAL EDITION]

från 59.00

Parodier är alltid populära att göra verkar det som, och det är väl ganska självklart, man slipper bryr sig om originalitet och folk brukar gilla att se när man gör narr av kända filmer. Mel Brooks var länge parodiernas mästare med flera riktigt bra filmer, men det var ett tag sedan. Här skall vi kika närmare på Det våras för rymden från 1988, denna film är redan recenserad här på dvdforum.nu.

Filmen
Läs Alexanders recension för handlingen, här fokusera jag på det tekniska och ger några personliga kommentarer.

Det är alltid svårt att återvända till gamla favoritfilmer som man inte sett på 10-15 år, mest för att man vet att de med stor sannolikhet inte kommer att vara lika bra i dag. Det våras för rymden är ett sådant klassiskt exempel. Jag minns hur vi skrattade så vi grät första gången jag och mina polare såg den på bio och minns med värme hur jag tyckte att Mel Brooks borde släppa filmer varje månad, så rolig som han var. I dag är det inte riktigt samma sak att se filmen, mest för att den komiska tajmningen inte funkar i flera scener. Tyvärr, får jag säga, att Bill Pullman är mycket orsaken till detta, hans samspel med de andra funkar inte alls bra. Pullman kan betydligt bättre när det kommer till komedi (vilket han visade i Zero Effect). Rick Moranis är den som håller upp filmen med sin figur Dark Helmet, som har de bästa skämten och är den roligaste personen i filmen, helt klart en av höjdpunkterna i Moranis karriär. Även John Candy visar att han går att lita på som Barf, Lone Starrs hundliknande kollega. Den gode Brooks väljer här att mest parodiera Star Wars, men även Star Trek, Apornas Planet och några andra får en släng av sleven. Brooks har gjort betydligt bättre filmer än så här, de flesta tidigare i karriären och det känns faktiskt som att han går på tomgång i en hel del scener. Det våras för rymden blir en trevlig stund men det är knappast något som man kommer tillbaka till.

Bild
På baksidan står det 1.85:1 men i själva verket är bilden i 1.77:1 vilket tyvärr förstör ett skämt, enligt rapporter så är R2UK-utgåvan likadan. I övrigt är det en helt okej överföring, färgerna är fina med bra svärta. Skärpan är hyfsad, ett flertal scener är något mjuka men överlag är det bra skärpa, och detaljnivån är bra. Smuts och skräp syns det inte mycket av och det är få digitala artefakter. En uppfräschning jämfört med den gamla utgåvan och med dagens mått med en bra utgåva.

Ljud
Dolby Digital 5.1 är det vi bjuds på, ett spår som inte riktigt räcker fram. Talet kommer ut klart och fint och det är inga synkproblem. I rymdscenerna används de bakre högtalarna på ett fint sätt men annars är det märkbart tyst, basen jobbar väldigt lite. Det känns som ett 2.0-spår mer än ett i 5.1. Helt klart en besvikelse, jag hade hoppats på ett bättre spår med mer tryck i.

Extramaterial
Här får vi två fullmatade diskar med extramaterial. Två kommentarspår ligger på första disken. Mel Brooks håller i det ena och det är helt klart en besvikelse, han är mycket tyst, skrattar mest åt sina egna skämt och drar några anekdoter här och där, inget att lyssna på. Dink-spåret är 90 minuter vansinne eller som de säger på spåret, dink dink, dink dink dink. I övrigt finns det ett påskägg där man kan se filmen i Ludicrous Speed vilket är roligt, en gång i varje fall.

Disk 2 är uppdelad i fyra sektioner. Under Documentaries & Featurettes hittar vi Spaceballs: The Documentary (30:03), där vi får intervjuer med många av de inblandade. Den ger oss en hel del intressant information och är väl värd att se om man gillar filmen. John Candy: Comic Spirit (10:02) är en hyllning till komikergeniet Candy. En ganska nostalgisk hyllning till en man som gick ur tiden alldeles för fort. In Conversation: Mel Brooks & Thomas Meehan (20:32) är allt som kommentarspåret inte är, Brooks och hans medmanusförfattare täcker det mesta som har med manuset att göra och kommer med en hel del intressant info. I Spaceballs: The Storyboards (6:42) kan vi jämföra storyboards med det slutgiltiga resultatet, inget i min smak.

Nästa avdelning heter Fun & Games och ger lite av båda. I Spaceballs-ups (1:11) får vi se en hel del missar som fanns med i filmen, roligt för folk som gillar att leta efter sådant. Space Quotes (7:25) är en slags best of citat från huvudkaraktärerna och ganska tråkigt. Spaceballs, The Trivia Quiz är ungefär lika kul som det låter. Under Spaceballs: The Photogalleries hittar vi tre stycken bildgallerier. Spaceballs Behind the Movie Photos (5:24) ger oss en inblick i skapandet av filmen. Spaceballs Costume Gallery (1:30) visar alla de fantasifulla kläder som bärs i filmen. Spaceballs Art Gallery (1:05) visar oss produktionsteckningar. Sist ut är trailers, här hittar vi tre stycken, exibitor trailer (2:06), teaser trailer (1:16) samt theatrical trailer (2:24). Över lag får extramaterialet godkänt men kvalitén är väldigt varierande, allt från bra till långtråkigt.

Sammanfattning
Det våras för rymden är knappast den bästa filmen Mel Brooks gjort och långt ifrån någon klassiker, men lite roligt har man. Dvd:n är helt okej med bra bild, tråkigt ljud och mycket extramaterial.