Mediaprovider scandinavia AB
   Nyhetsbrev   Annonsera     
RSS feed



Huvudmeny
Välkommen
 Logga in
 Registrera konto
- Huvudsidan
- Nyheter
- Recensioner
- Artiklar
- Auktioner
- Forum
- Redaktionen
- Information




Recensioner :.. Region 1 Fler recensioner Fler recensioner!


Visa baksidan



Information
Recensionen läst
5544 ggr

Originaltitel
Point Break

Distributör(er)
20th Century Fox

Genre(r)
Action

Recenserad av
Niklas Molin

Recensionsdatum
2004-04-17

Produktionsår
1991

Releasedatum
2001-05-22

UPC
2454301432

Teknisk information
Region
Region 1

Ljud
Engelska, DTS 5.1
Engelska, Dolby Digital 4.1
Engelska, Dolby Surround 2.0
Franska, Dolby Surround 2.0

Bildformat
Widescreen 2.35:1 16x9


Textning
Engelska för hörselskadade, spanska

Speltid
122 min

Extramaterial
Featurettes, trailers

Förpackning
Keep-Case

Medverkande
Regissör
Kathryn Bigelow

Skådespelare
Keanu Reeves
Patrick Swayze
Gary Busey
Lori Petty


Sök recension
Sök efter andra recensioner i vårt arkiv på 5396 DVD-filmer!



Avancerad sökning

Point Break

Action1991
20th Century Fox



Film Film:  7


Bild Bild:  4
Version anpassad för utskrift Utskriftsversion
Skicka recensionen till en kompis! Skicka till kompis
Fyll i feedback Fyll i feedback


Extramaterial Extra:  2


Ljud Ljud:  4

Läsarbetyg:  7,78
Röster:  27 st

Logga in för att sätta betyg!  Logga in



Hitta bästa pris på:
Vissa filmer bär man med sig från den dagen man såg dem för första gången. Man ser filmen regelbundet men ofta vet man kanske inte riktigt varför, för den behöver för många inte ens vara särskilt bra. Jag har några sådana rullar, fler lär det bli. En av dem är Point Break. Varför jag gillar denna film kan jag inte riktigt sätta fingret på men jag skall med nedanstående rader försöka att komma denna sanning lite närmare.

Filmen
En nykläckt FBI-Agent, Johnny Utah (Keanu Reeves), fylld med entusiasm, naivitet och kaxighet anländer till soliga Kalifornien där han blir presenterad som partner till en något excentrisk, lätt galen och fullständigt besatt kollega Pappas (Gary Busey). Något jag nu på senare tid fått reda på inte skiljer sig långt från Busey privat (den som sett High Chaparall vet vad jag menar). Pappas är besatt av att lösa ett fall som han jobbat med i sex år. En bankrånarliga har rånat 26 banker under dessa år och lämnat efter sig väldigt knapphändiga spår som kan identifiera dem. Pappas vägrar ge sig och kvalificerar sig som det stora ”skämtet” på byrån och får nu alltså även ta hand om ”rookien” Utah.

Det enda lilla spår Pappas kan presentera leder, enligt honom, till att rånarna skulle vara surfare. En solbränna och lite jord är de bevis som grundar Pappas misstankar. Logik och råtung action har sällan gått hand i hand. Men va tusan, häng med ett tag till.

Johnny Utah brinner med iver över att få ett riktigt fall att jobba med, ser Pappas fall med nya ögon och är beredd att ta sig an fallet med större entusiasm än byrån visat Pappas de senaste åren. Man beslutar sig för att Utah, under täckmantel, skall försöka ta reda på vilka gäng som figurerar på stränderna kring staden, försöka infiltrera något av dessa för att komma sanningen närmare.

Efter att fått lära sig surfa med hjälp av filmens babe, Tyler Ann (Lori Petty), så får Utah kontakt med en grupp surfare som leds av New-Age gurun Bodhi (Patrik Swayze). Gruppen verkar leva som de lär, genom att respektera natur och naturkrafter. Alltid leta efter den totala sinnesnärvaron, den ultimata ruschen. De gör allt för den stora adrenalinkicken. De lever för sitt surfande, sina vågor och kärleken till livet – eller något sånt. Det är en hel del flum-religion inblandat men i sammanhanget funkar det. Patrik Swayze övertygar faktiskt som någon sorts livsstilsguru.

Jag har alltid velat lära mig surfa, hoppa fallskärm, jag vill också leva mer fritt, ha längre hår och aldrig någonsin mer gå till mitt nio till fem-jobb. Nu är inte verkligheten så, för i verkligheten har man ett liv som ställer mer krav än att ha rätt vax på brädan. Kanske är det därför jag har Point Break som en film jag regelbundet ser? Kanske är detta ett väldigt enkelt sätt att för några timmar titta in i en värld man vill leva i, men som man med sitt vuxna medvetande inser inte är verklighetsförankrat. Visst är film underbart?

Point Break är till bredden fylld med bra action, riktigt medryckande action. Det är allt från biljakter, jakt till fots till jakt med och utan fallskärm. Det blir aldrig tråkigt som många av dagens hjärndöda actionsekvenser som fyller vissa filmer, utan man sitter på helspänn nästan hela tiden. Närvarokänslan är påtaglig vilket gör att Point Break reser sig över andra filmer i genren. Ett gediget regijobb av Kathryn Bigelow (Strange Days, K-19: The Widowmaker) är vad filmen har att tacka för detta. Storyn är som så ofta ganska förutsägbar. Dialogen är styltig och innehåller många klichéer. Keanu Reeves levererar en godkänd Johhny Utah, och spelar rollen vi är vana att se honom i, halvtrött flummare som egentligen inte alls passar som polismaterial. Det var väl troligtvis denna mer ”laid-back-stil” som gjorde att han fick rollen som en surfande polis, för på något sätt passar det ihop.

Patrik Swayze bjuder inte heller på några överraskningar, även om hans karaktär som Bohdi har mest djup och nyanser (går inte den killen alltid i för tighta jeans?). Gary Busey som alltid varit en favorit hos mig gör ett gediget jobb. Nu ses han dock med ”nya” ögon efter Kanal 5:s High Chaparall. Att studera denna skådespelare är nu lite mer intressant.

Det mest intressanta är hur Utah och Bodhi leker sin katt och råtta-lek, där båda vet vem den andre egentligen är, men av olika anledningar väljer att inte agera utifrån det. Utah fascineras av livsstilen Bodhi och hans gäng lever, men är fullt medveten om deras brottsliga sida. Något som en medveten Bodhi försöker att utnyttja, dels för egen del genom att få en nervkittlande tillvaro med en polis tätt i hälarna, dels för att få Utah att inse att det finns ett, enligt Bodhi, bättre och mer ärligt liv om man följer hans lära. Det är här kemin i Point Break ligger, det som är tilltalande, förutom all underbar action.

Bild
Filmen är presenterad i 2.35:1 och är anamorfisk. Filmen är långt från referensmaterial då den stundtals håller en betydligt lägre kvalité än vad man önskat. Bilden saknar djup bitvis och känns lite tråkig och livlös. Damm och annat ”flimmer” syns regelbundet genom filmen. Det känns oerhört synd att man inte lagt ner lite tid på att rensa upp detta. Färgerna är inte nedtonade, men lugnare. Inte så mycket ”Miami-pastell” om man skall använda ett beskrivande ord. Det positiva i detta är att blödningar är mer eller mindre helt obefintliga. Svärtan är lite grå och är troligtvis en bidragande orsak till att vi helt saknar djupet.

Det förekommer en viss grynighet i filmen som jag tror finns där medvetet för att ge filmen en viss stil och känsla. Så risken för att racka ner på det konstnärliga valet,
gör att jag väljer att inte se det som en kvalitetsbrist, och inte heller bedöma bilden efter det. Huvudsaken är att det inte stör särskilt mycket. Skärpan har man dock lyckats med, helt utan synlig Edge Enhancement, så den är klart godkänd. Detta räcker dessvärre inte till mer än att, med knapp marginal, ge bilden godkänt. Helhetsintrycket dras ner mest på grund av ”skräpet” på bilden i form av damm och repor.

Ljud
Här bjuds vi på fyra olika ljudspår; DTS 5.1, Dolby Digital 4.1, ett Dolby Surround samt ett franskt Dolby Surround. Varför man besvärat sig med att mixa om detta till DTS istället för att göra ett bra DD-spår förstår inte jag. Ljudbilden i DTS-spåret är inte bra! Känslan i inledningen är stor och mäktig, vågorna låter basen jobba riktigt djupt och rummet formligen vibrerar, men sen avtar det. Det blir väldigt framtungt, burkigt och alldeles för platt. Dialogen är dov och behöver få lite mer diskant för att bli riktigt skarp. Tyvärr blir problemen ännu värre i 4.1-spåret. Då försvinner ljudcentrum helt framåt och man befinner sig plötsligt flera meter utanför filmen. Trist!

Extramaterial
Här är det riktigt sparsmakat! Vi får endast två olika trailers för filmen, en featurette och ytterligare tre andra trailers från Fox. (Chain reaction, Big trouble in little China samt Unlawful entry).

Featuretten (3.30), som är otextad, är inte mer än en längre trailer med inklippta kommentarer från skådespelare, regissör tillsammans andra medarbetare. Paradoxalt nog så rullar en trailer innan huvudfilmen från Fox där man skryter med allt extra DVD-formatet har med sig jämfört med VHS i form av ectramaterial, kommentarspår etc. Det märks inte på denna utgåva.

Sammanfattning
Point Break är som jag sagt tidigare en bra film för verklighetsflykt och är en av mina absoluta favoritfilmer i genren. Det finns många filmer som har samma typ av story dock så är det hela mentaliteten inom surfkulturen som tilltalar mig och filmen förmedlar detta väldigt bra. När detta blir inbakat i en bra ”bakfyllesöndagsactionfilm” (ännu ett påhittat ord) så har jag svårt att kräva mer. Den har en förmåga att suga med sig publiken i sin värld av sol, surf och sand. Det ligger något romantiskt över hela filmen som är svårt att förklara. Kanske det är charm, vad vet jag?

Dessvärre lämnar utgåvan betydligt mycket att önska, filmen förtjänar en betydligt bättre behandling. Så hyr den innan ni köper den, för att försäkra er om att filmen räcker för köp. Men mitt råd till er som inte sett den är att antingen hyra eller köpa den. Se den sen en gång om året för att påminna er om att det finns andra saker i världen än att till exempel välja elbolag.

..:ANNONS




Populära filmer


Version anpassad för utskrift Utskriftsversion


Hur intressant var texten?
Hur var längden?
Hur mycket håller du med recensenten?
--> 21 + två = ?

Senaste recensionerna:
- Point Break
- Once upon a time in Mexic...
- Bruce Springsteen & The E...
- David Gilmour - In Concer...
- Bruce Springsteen & The E...
- Bruce Springsteen and the...
Läs mer ...


Copyright © 1999-2010