Myter och sanningar om plasma-TV

Vi har sammanställt en liten checklista på saker som man bör veta innan man skaffar sig en plasma, och framförallt vad man kanske skall tänka på även efter man skaffat sig sin nya, läckra platt-TV. Materialet vi samlat ihop kommer från tillverkarna själva, blandade med en hel del egna erfarenheter vad gäller just plasma.

..:ANNONS

Hur funkar det
Vi skall inte bli långrandiga vad gäller hur en plasma fungerar och du som vet hur plasmor fungerar kan lätt hoppa över detta stycke. I korthet så har den vissa likheter med dagens vanliga (!) TV-apparater där man har ett fosforskikt som lyser upp röd, grön och blå färg för att skapa en bild. Till skillnad mot den vanliga CRT-apparaten är det inte en elektronstråle som får fosforpunkterna att lysa utan en blandning av gaser. Denna blandning av gaser laddas upp av elektroder till den nivå att gaserna börjar ge ifrån sig UV-strålning. Denna UV-strålning träffar fosforskiktet och får den att lysa i rätt färger. Elektronik i plasman sköter sedan om hur detta skall styras och fungera.

Livslängd
Det har gått många rykten vad gäller hur länge en plasma kommer att fungera. Till skillnad mot en LCD-TV har plasman ingen lampa som kan gå sönder (ovanligt på LCD-TV, men fullt möjligt) men det finns dock en begränsning i livslängden även hos en plasma. Man brukar dela upp plasmans livslängd i två delar; en för elektroniken och en för den ljusalstrande delen, i plasmans fall den fosfor som används. Elektronikdelen är gjord för att vara väldigt länge, men i de fall något skulle hända är den relativt (!) billig att reparera. Fosforskiktet är i princip det samma som vi har i vanliga TV-apparater och det är inte denna del av apparaten som ger upp först, var så säker.

När en tillverkare projekterar en TV-apparat brukar man alltid ta fram en siffra på dess livslängd. Livslängden betecknas i de flesta fall genom att man mäter ljusstyrkan som TV’n genererar och den tid det tar innan denna ljusstyrka halveras. Så, branschen mäter TV’ns livslängd genom att mäta tiden från skärmens första inkoppling till dess att dess ljusstyrka halverats, så enkelt är det. Hur lång tid rör det sig om då? Vanliga TV-apparater har en beräknad livslängd på 30 000 timmar. CRT-projektorer ligger på ungefär hälften, 15 000 timmar. De flesta modena plasmor från respekterade tillverkare har en angiven ”halveringstid” på 60 000 timmar. För att ge siffran lite mer substans så kan man säga att 60 000 timmar motsvarar åtta (8) timmars TV-tittande om dagen i över 20 år. När tittade du senast på en TV tillverkar i mitten av 80-talet? Med tanke på att åtta timmar om dagen är en rätt hög siffra, hälften kanske är mer vettigt, så förstår ni själva att dagens plasmor är gjorda för att användas rätt länge.

Myter och legender
En plasma skärms gasskikt behöver aldrig fyllas på och kan inte börja läcka. Gasen är inkapslad i det glas som oftast är skyddad bakom ett hårdare skyddsglas och enda sättet att få det att gå sönder är att helt enkelt slå sönder det. Jämför du med bildröret på en vanlig TV är principen samma även om bildröret består av vakuum. Det är hur som helst helt tätt och kan omöjligt fyllas på eller ”laddas om” på något sätt. Det är också helt omöjligt för kondens eller annan smuts att tränga in i glasskiktet där bilden genereras. En plasma kan heller aldrig sluta fungera på grund av att någon lampa slutar fungera. Så länge glasskiktet är intakt kommer den att fungera.

Strömförbrukning
De flesta tillverkare har idag någon form av energisparcertifiering på sina produkter även om dessa i de flesta fall enbart brukar specificera hur mycket enheten får dra i stand-by-läge. Det som drar ström i en plasma beror på två faktorer; storlek och mängden ljus som skall produceras. En helt svart bild drar inte mycket ström medan högspänningsdelen får jobba stenhårt om bilden är helt vit (lyssna själv på din plasma om du har någon form av white-wash-funktion). En typisk 42”-plasma drar i vår erfarenhet någonstans i området 150-200W med en maxförbrukning på runt 400” under normal användning. Värt att notera är att LCD-skärmar som anses som strömsnåla spenderar i princip lika mycket ström vid samma storlek på bilden som sin plasma-motsvarighet. Visst, det förekommer skillnader mellan olika tillverkare, men i regel är de som sagt likartade.

Inbränningar
Den första invändning mot plasma man hör när man diskuterar platta apparater är inbränningar. Ja, inbränningar förekommer på plasmor. Det förekommer på alla vanliga CRT-apparater också och faktiskt även på LCD-apparater.

En plasma behöver lite mer omtänksamhet än en LCD vad gäller att akta sig för inbränningar, det är sant, men det var länge sedan man behövde oroa sig för kanallogos och liknande.

En sak man skall ha klart för sig är att hela konceptet med inbränningar är felaktigt. Fosforn i skärmen ”bränns” aldrig utan den åldras. Problemet med statiska bilder är att fosforn åldras ojämnt så att vissa delar åldras mer än andra. När detta händer blir fosforn ”trött” och släpper inte ifrån sig lika mycket ljus och det uppstår då skuggbilder som kan ses med blotta ögat. Detta är ett problem med plasmor, men det är så otroligt mycket bättre idag än det var för fyra-fem år sedan att problemet faktiskt inte är ett problem, bara man tänker sig för.

De flesta skuggbilder som uppstår när du ser på vanlig TV försvinner vanligtvis inom ett par minuters tittande på annat, icke-statiskt, material. Skulle de inte försvinna med en gång så kommer de att försvinna nästa gång du ser på TV, så enkelt är det.

En helt ny plasma måste köras in när man tar den i drift, och det finns ett par saker man skall tänka på:

Inkörningsperiod
Precis som vilken bil, högtalare eller annan aktiv utrustning måste en plasma få en ordentlig inkörning:

• Fosforn i en plasma är mest känslig de första 100 timmarna som den används. Efter dessa 100 timmar är den mycket mindre känslig för permanenta inbränningar.


• Kontrastinställningarna på plasmor är från fabrik inställda i så kallat ”show room”-läge. Tanken är att de som skall sälja plasman till dig skall få den att generera en otroligt färgstark bild och helt enkelt imponera. Kontrastreglaget är då uppdraget till max, något som absolut inte behövs när du har den i ditt hem där du inte har hundratals lampor som genererar ljus – så se till att dra ner kontrasten till en rimlig nivå.

För att gå ännu längre kan du även ta till följande knep för att minska ojämnt slitage av din plasma:

• Undvik att köra plasman i 4:3-läge under inbränningstiden (de första 100 timmarna) utan se till att bilden alltid fyller upp hela bildytan, dvs. 16:9-läge.


• Ställ ner kontrasten till hälften, eller ännu mindre. Se om du kan kontrollera ljusförhållandet där du har apparaten istället.


• Testa att aktivera 4:3-läge och se till att sidokanterna inte är svarta utan grå. Med svarta kanter kan du få en skarp kontur mellan 4:3-bildens kanter och resten av bildytan. Med grå kanter bränns fosforn i 16:9-delen i princip jämnt med bilden i övrigt.


• Undvik att titta på långa program med statiska bilder (ni vet, lek-och-spel-programmen på reklamkanalerna som alltid har telefonnummer och bokstäver på samma ställe i bild, hela tiden).


• Se till att ha en DVD-spelare med skärmsläckare så att du inte av misstag får en inbränd DVD-spelar-logo i din skärm.


• Många plasmor har möjlighet att flytta lite på bilden med ojämna intervaller för att hindra inbränningar med skarpa kanter. Funktionen heter lite olika hos olika tillverkare, men principen är bra och det fungerar.

Efter att de 100 timmarna inkörning har passerat så bör man under de nästa 900 timmarna:

• Fortsätta ha så låg kontrast som möjligt.


• Försöka undvika 4:3-läge (inget större problem om du har möjlighet till grå kanter i 16:9-ytan av bilden)


• Undvik statiska bilder såsom stillastående DVD-spelarlogos, tv-spel osv.

Efter ungefär 1 000 timmar är din plasma mycket mindre känslig för inbränningar av alla slag. Man bör nog fortsätta vara försiktig, men inte för försiktig.

Hjälp, jag har fått inbränningar
Det finns två olika sorters inbränningar. Det ena är en skuggbild du får precis när du stängt av TV’n eller har en helt svart ruta. Denna kan ligga kvar i 10-15 minuter efteråt, men du behöver inte vara orolig, den försvinner ganska snart när du ”byter” bild och brukar aldrig ställa till problem. Du kan även testa att köra något av de ”tvättprogram” som de flesta plasmor har i sina menyval, såsom white wash där du kör en helt vit bild på din plasma ett tag. På en skuggbild skall du märka resultat nästan direkt.

Om du får en riktigt allvarlig inbränning när du somnat ifrån din Xbox och plasman påslagen blir det lite jobbigare. Har du samma bild fortfarande kvar kan du testa att köra plasman i inverterat läge. Då bränner du fosforn inverterat från den inbrända bilden och så småningom bör du komma i det läge då den inbrända delen inte längre är synlig. ”White wash”-funktion kan även hjälpa till här.

Skulle du få en permanent inbränning så ta kontakt med en serviceverkstad eller med tillverkaren själv för att få vidare råd och tips – de har rätt bra koll på sådana här saker.

Avslutning
Förhoppningsvis fick du kanske svar på några av de frågor som snurrar runt i huvudet med din nya eller kommande plasma. Följer du riktlinjerna för skyddet mot inbränningar kommer du inte att ha några problem och man skall ha klart för sig att inbränningar kan tas bort – så man behöver inte vara speciellt orolig.

Vill du läsa mer om plasma och LCD har vi även följande artiklar:

- Plasma eller LCD
- Att köpa plasma
- Att köpa LCD-TV