Jag har några subgenrer som jag är omåttligt svag för, propagandistiska krigsfilmer från andra världskriget är en av dem. Det finns naturligtvis många orsaker till varför, men det brukar vara ganska raka och underhållande actionfilmer eller thrillers. Ofta handlar det om en grupp soldater som skall utföra någon typ av uppdrag bakom fiendens linjer. I detta lilla mästerverk från 1942 i regi av Ernst Lubitsch handlar det inte om soldater, men väl om en teatertrupp i Warszawa, som tvingas använda sina färdigheter för att lura Gestapo och ta sig ifrån krigets Polen till England och friheten.
”When in doubt, arrest them!”När den berömde skådespelaren Jozef Tura under en teaterföreställning skall recitera Hamlets klassiska monolog ”Att vara eller inte vara…” reser sig en ung man upp och lämnar salongen. Det är skådespelarens absoluta mardröm – hans bräckliga ego kan inte hantera att någon tycker så illa om hans uppträdande. Den unge mannen är på väg bakom kulisserna för att träffa Jozefs fru Maria, och det är ett förhållande som skall leda till en händelseutveckling som hotar hela den polska motståndsrörelsen under nazisternas ockupation i andra världskrigets inledning.
Teatersällskapet gömmer sig i källaren under en av tyskarnas bombräder. |
Jack Benny spelar Jozef medan Carole Lombard spelar hans hustru Maria, och de är de två klarast lysande stjärnorna i ensemblen. De är dock uppbackade av en lång rad ytterst kompetenta skådespelare och filmen är fylld med roliga biroller. Roligast är Sig Ruman som Gestapo-översten ”Concentration Camp” Ehrhardt, en korkad och osäker byråkrat som är den som blir allra grundligast lurad. Den judiske Lubitsch sparar inte på krutet i porträtteringen av nazisterna, de är genomgående inkompetenta och ondskefulla och vid tiden då filmen släpptes (tidigt 40-tal) undrade en del om det verkligen gick att driva så hejdlöst med ett så allvarligt ämne. Lubitsch var dock en mästare på att gå balansgång mellan allvar och skämt. Det känsliga handlaget brukar kallas ”the Lubitsch touch” och det blev hans signum genom en Hollywood-karriär som även omfattade klassiker som
Ninotchka,
The Shop Around the Corner och
Heaven Can Wait.
Det här är precis den typ av film man behöver se om man tror att dagens filmer är mycket bättre än de var för 70 år sedan. Det är en verkligt rolig komedi om ett mörkt skeende i historien och den driver friskt såväl med nazisternas paranoia som deras segervisshet, maktfullkomlighet och totala brist på respekt för människoliv. Även om Gestapo-officerarna framställs som idioter är det hela tiden uppenbart att de drivs av rädsla: det nazistiska systemet bygger på att underhuggarna hela tiden är medvetna om att deras liv ligger i de överordnades händer. I tonen påminner den mig främst om Stanley Kubricks
Dr. Strangelove, också det en vansinnigt rolig svart komedi som hela tiden balanserar på gränsen till det absurda utan att falla över i ren parodi. Det finns ögonblick i Kubricks film som känns som om de lika gärna kunde kommit ifrån
To Be or Not to Be.
Jack Benny och Carole Lombard. |
Denna version är också i mitt tycke vida överlägsen Mel Brooks betydligt tamare remake (som kom 1983 och på svenska fick heta
Det våras för Hamlet), som aldrig lyckas med konststycket att återskapa den elegans som verkar komma så naturligt för Lubitsch.
Det här är en av mina favoritfilmer någonsin, den bara
måste ses.
Bild & ljudBilden presenteras i fullscreen 4:3 och det är en klart godkänd transfer för en såpass gammal film. Den är grynig och med en del smuts och repor och svärtan är något blek, men på det hela taget är det uppenbart att det är en utmärkt kopia som använts för denna DVD-utgåva.
Ljudet är i mono 1.0 och i likhet med bilden är det godkänt med tanke på originalets ålder. Spåret är klart och rent, om än med en viss burkighet och utan något riktigt djup.
ExtramaterialVi får en
trailer och ett
stillbildsgalleri. Trailern känns av naturliga skäl lite daterad och stillbilderna är tagna rakt ur filmen, men det är ändå kul att se hur man gick till väga för att marknadsföra filmer för nästan 70 år sedan. Alldeles för magert, naturligtvis, men utgåvan är i varje fall inte helt ren.
SammanfattningTo Be or Not to Be är en verklig klassiker. Den är intelligent, spännande och rolig, med fantastiska skådespelare och en vass satirisk udd. Då den är inspelad mitt under andra världskriget är det inte förvånande att den är propagandistisk, men regissören Lubitsch tar tillfället i akt att förutom en farsartad komedi om misstagna identiteter också göra en kärleksförklaring till teatern och skådespeleriet. Han driver med skådespelarnas fåfänga och låter den återspeglas i Gestapo-officerarna, samtidigt som han låter dem använda just denna egenskap för att klara sig ur nazisternas klor. Det här är en fantastiskt elegant och sofistikerad historia, av en typ som vi helt enkelt inte ser idag.
Populära filmer
