Kommissarie Morse: Själamässa

Det är nästan så det går inflation i teveserier med brittiska poliskommissarier, men bara nästan. En av mina favoriter i genren spelas av John Thaw, som tråkigt nog avled i cancer för ett par år sedan. Tillsammans med parhästen Lewis, spelad av Kevin Whately, har han som den musikälskande, snarstuckne, inbitne ungkarlen Kommissarie Morse blivit en självklar och återkommande bekant i teverutan. Själamässa, den tredje av totalt 33 filmer om Morse baserade på författaren Colin Dexters romaner, bygger på Service of All the Dead som publicerades för första gången 1979. Övriga filmer om Kommissarie Morse som har recenserats här på dvdforum.nu hittar ni här.

Filmen
En kyrkvärd mördas under en högmässa och Morse och Lewis får i uppdrag att utreda brottet och ta fast mördaren. De får veta att en uteliggare, som antagligen är bror till kyrkans präst, också var på högmässan då mordet begicks och har sedan försvunnit. Under utredningens gång dör flera vittnen som var på högmässan, prästen tar livet av sig genom att hoppa från kyrktornet, andra blir bragda om livet. Morse fattar tycke för ett av vittnena, en kvinna som städar i kyrkan, och Lewis får en del problem med sin kommissarie som för ovanlighetens skull har svårt att se helt klart på de ledtrådar som dyker upp under utredningen.

Redan här, ganska tidigt i den långa serien filmer om kommissarie Morse och hans assistent Lewis, visar karaktärerna upp sina numer mycket välbekanta manér. Lewis får sköta grovgörat och prövar infallsvinklar genom att prata medan han tänker, hela tiden med Morse sarkastiskt anmärkande hans brister i logik, sans och reson. Men Lewis är oförtröttlig och låter sig inte bekommas nämnvärt. Morse å sin sida säger inte mer än nödvändigt och skickar ofta och gärna iväg Lewis på småärenden för att själv få tänka i lugn och ro. John Thaw och Kevin Whately kan sina roller, samspelet sitter där det ska och det behövs inga förklaringar till deras förhållande. Den ömsesidiga repsekt dem emellan har här ännu inte infunnit sig, Morse visar inga tendenser till någon glimt i ögat. Birollerna, som vanligt är de många att hålla ordning på, spelas av skådespelare som skapar karikatyrer snarare än trovärdiga personer, men det är nog meningen.

Berättartekniken för teve brukar ofta vara ganska rakt på och så är den också här, men en del experimentlusta visar sig ändå emellanåt, med udda kameravinklar och bildkompositioner. Resultatet är dessvärre inte så lyckat då det tar uppmärksamhet från det som händer snarare än att betona och belysa viktiga element i mordgåtan, och där det finns potential för lite nyskapande i deckarsammanhang blir jag istället distraherad. Med undantag för detta är det inga problem att hänga med i historien som tyvärr aldrig tar fart. Ledtrådar presenteras på sedvanligt sätt varefter filmen fortskrider, men dessbättre är upplösningen originell och inte alls särskilt förutsägbar.

Bild
Kommissarie Morse - Själamässa ser ut som den teveproduktion från 1980-talet den är. Inspelningen är gjord på 35 millimetersfilm och överföringen står för en acceptabel skärpa, men en kornighet som inte är särskilt njutbar. Bilden, som för övrigt är i klassiskt teveformat 1.33:1, lider dock allra mest av att den är onödigt mörk. En hel del tid spenderas dessutom inne i kyrkan och detaljnivån räcker inte alls till under dessa ljussvaga förhållanden. Färgerna är överlag något matta, det förekommer en del skräp och repor, men det är ändå en skaplig bild som visas upp. Medelbitrate ligger på 7,0 Mbit/sekund.

Ljud
Ljudspåret är på engelska och i stereo. Både dialog, musik och andra ljud kommer fram bra, men det är centerfokuserat och låter platt, burkigt och basfattigt. Precis som i fallet med bilden, så är förstås förklaringen den att det är en något ålderstigen teveproduktion, och den utrustning de flesta hade hemma i vardagsrummet för snart 20 år sedan ställde inte krav på vare sig anamorfisk bredbild eller uppslukande, tredimensionella ljudmiljöer. Ljudet duger, men mer än så är det inte.

Extramaterial
Det finns inget extramaterial alls på Kommissarie Morse - Själamässa.

Sammanfattning
För alla som tycker att det går för långt mellan varven då SVT visar brittiska deckare, eller för dem med Morse-behov gränsande till det omättliga, så är det här en köpvärd dvd. För alla med mer modesta drifter så gör medelmåttigheten hos handling, ljud och bild, och frånvaron av extramaterial, Kommissarie Morse - Själamässa till något man gott kan vänta på till nästa reprisomgång på teve.

..:ANNONS