Imaginary Heroes (DVD) - dvdforum.nu

Hitta bästa pris på:

från 59.00

Amerikansk oberoende film med stora stjärnor i huvudrollerna har visat sig vara ett gångbart koncept. Samtidigt indikerar detta att den i själva verket är väldigt beroende. Independent-filmen må klara sig, åtminstone till viss del, utan de stora bolagens pengar men behöver ofta stjärnglans för att sälja. I Imaginary Heroes är Sigourney Weaver och Jeff Daniels namnen som ska locka publiken. Ingen skugga över dessa två, men i retrospekt kommer den nog bli hågkommen mer tack vare Emile Hirsch.

Filmen
När Matt Travis (Kip Pardue) tar livet av sig lämnar han efter sig en trasig familj, sina två syskon Tim (Emile Hirsch) och Penny (Michelle Williams), och föräldrarna Sandy (Sigourney Weaver) och Ben (Jeff Daniels). Sandy Travis är en kvävd kvinna som kämpat hårt för att upprätthålla en perfekt fasad kring sin familj. Ben Travis, den dominerande fadern som levt ut sina drömmar genom sin äldste son, tappar helt fotfästet efter Matts självmord. Penny Travis har redan flyttat hemifrån och håller ett allt större avstånd från sin familj efter broderns död. Tim Travis, den yngre brodern och antagligen den enda anledningen till att systern över huvud taget vill hälsa på ibland, står på tröskeln till vuxenvärlden. Finns det någon framtid för familjen, kan de på något sätt komma över Matts död och återfå lusten till livet, hitta tillbaka till något gemensamt?

Sandy Travis (Sigourney Weaver) kämpar för att komma över sonens död.

Imaginary Heroes använder sorgen efter en familjemedlems tragiska död som avstamp i en berättelse om sökande efter identitet. Vi ser fadern, som levt för den nu bortgångne sonens simmarkarriär (Matt hatade för övrigt att tävlingssimma), hamna i en djup depression när hans primära livsmål inte längre gäller. Systern, som ju i någon mening redan lämnat familjen, längtar ändå efter att försonas med sina föräldrar och att hitta sin plats i tillvaron. Framför allt får vi följa modern och den yngste broderns. Penny vet inte längre, nu när fasaden rämnat, vem hon egentligen är, än mindre vem hon vill vara. Hennes jakt på jaget liknar väldigt mycket Tims, när hon likt en tonåring börjar experimentera med droger och sina känslor. Tim i sin tur, testar gränserna med både kemiska substanser och kärlek när han på sitt vis letar efter meningen i tillvaron. Inte minst brottas han med känslan att inte räcka till i faderns ögon, i jämförelsen med hans äldre bror.

Berättelsen bär nästan hela vägen tack vare sina komplexa karaktärer och det storartade skådespelet. En sorgsenhet finns hela tiden närvarande, som ibland lättas upp något av en ganska svart humor, och ger en tyngd som gör att jag tar det hela på allvar. Människorna i historien är inte lätta att förstå sig på alla gånger, precis som det ju faktiskt är också i verkliga livet. Sigourney Weaver gör som vanligt en stark insats när hon spelar kärv, men i botten godhjärtad, kvinna i existentiella bryderier. Men Weaver, precis som Jeff Daniels och alla andra i de mindre rollerna som också gör ett bra jobb, får finna sig att stå i skuggan av Emile Hirsch. Precis som i Lords of Dogtown (2005) stjäl han med sin blotta närvaro varje scen han är med i. Med ett lite truligt, alltid lika gåtfullt, uttryck (det är inte ofta den grabben ler) framstår han såväl som sårbar som stark med samma övertygelse. Kanhända att han måste utöka sin repertoar något för att vi i publiken inte ska tröttna på honom i framtiden, men här gör han en makalös insats.

Jeff Daniels får finna sig att stå i skuggan av Emile Hirsch.

Men det räcker, som jag antydde tidigare, inte riktigt ända fram. Största problemet är slutet, som med sin alltför ljusa och glättiga ton bryter mot resten av filmen. I en annan film hade det fungerat, men i Imaginary Heroes känns det varken logiskt eller äkta. Den invändningen, tillsammans med en känsla av att inte komma karaktärerna riktigt inpå livet, är de enda; synd bara att framför allt ett filmslut sitter kvar så i minnet. Men låt inte det avskräcka för resten av filmen är stark och en uppvisning i vasst agerande från en mycket fin ensemble.

Bild
Den anamorfiska bilden presenteras i originalformatet 2.35:1 med en medelbitrate på 7,7 Mbit/sekund. Visuellt försöker sig Dan Harris inte på några extravaganser. Tur är kanske det, för bilden lider av flera brister, om än inte av det mer störande slaget. Blek svärta och en alltför mjuk bild där detaljnivån blir lidande, såväl som en del posteriseringseffekter (natthimlen är det mest tydliga exemplet), drar ner betyget en hel del. Färgerna återges på ett naturligt sätt, utan att blöda. Smuts och repor syns inte mycket av. Med viss tvekan ger jag till slut bilden ett bra betyg, bristerna är med tanke på filmens karaktär inte särskilt allvarliga.

Ljud
Det kan tyckas ovanligt klent med endast ett Dolby Surround-spår (384 kb/sekund) på en så pass ny film, men faktum är att det räcker gott och väl. Tal, musik och de miljöljud som förekommer, hörs så tydligt som man kan önska. Upplösningen i ljudet är inte den bästa och en del ljud grötar ihop sig något (lyssna till exempel på syrsornas sång). Talet tenderar ibland att låta lite burkigt. I slutändan får i alla fall ljudet, åter igen med tanke på filmens karaktär, ett klart godkänt betyg.

Extramaterial
En trailer (2:04), i anamorfisk bredbild och otextad, för Imaginary Heroes, samt sju bonustrailers, på sammanlagt ungefär 14 minuter, är vad som erbjuds.

Sammanfattning
Imaginary Heroes är ett övertygande, välspelat drama om sökandet efter identitet som borde ha något att säga oss alla. Om inte annat att alla någon gång känner sig osäkra på vad som egentligen förväntas av dem, inte minst av dem själva. Ljud och bild fungerar bra utan att imponera, medan extramaterialet får underkänt (den amerikanske utgåvan innehåller rejält med, på pappret, intressant extramaterial).