Garp och hans värld

Flera av John Irvings framgångsrika böcker har filmats under årens lopp. Det här var det första försöket att överföra en av Irvings mångbottnade berättelser till vita duken. Böckerna, och för all del också filmerna, kännetecknas av färgstarka, komplexa karaktärer och inte sällan laddade teman med sexuella eller könsrollsrelaterade förtecken. Sedan tidigare finns Ciderhusreglerna (1999) och The Door in the Floor (2004), baserade på Irvings romaner, recenserade här på dvdforum.

Filmen
Det är svårt att hitta en mer kategorisk kvinna än Jenny Fields (Glenn Close). Hennes avsmak inför lust, sin egen inkluderad, gör att hon valt att leva ett liv utan partner. När hon så skaffar ett barn gör hon det genom att belägra en förlamad, döende soldat med konstant erektion. Frukten av denna udda förening är gossebarnet Garp, som växer upp i skuggan av sin dominerande och beskyddande mor. Garp upplever det mesta under sin uppväxt mer eller mindre tillsammans med sin mor. I ett, av flera, försök att stå på egna ben och göra något eget flyttar den nu vuxne Garp (Robin Williams) till New York för att bli författare, bara för att tvingas acceptera att hans mor följer med honom för att också börja skriva. Resultatet blir förstås att han hamnar i sin mors bakvatten också som författare när hennes debutroman, en feministisk självbiografi, gör stor succé medan Garp får nöja sig med bra kritik men få läsare.

Resten av handlingen rullar på i samma anda, men egentligen spelar detta mindre roll. I sann Irving-anda är det karaktärerna som är centrala i Garp och hans värld. Förutom den otursföljde men ständigt kämpande Garp och hans feministiska kämpe till mamma, befolkas filmen av ett rikt persongalleri. Mest minnesvärd är John Lithgow som den transexuella Roberta Muldoon, före detta hyllad stjärna i amerikansk fotboll (det manliga alter egots hårda tacklingar ska visa sig komma till nytta även för Roberta), en roll han Oscarnominerades för. Robin Williams visar ännu en gång att han bemästrar dramatiska roller bättre än komiska (tvivlare uppmanas härmed spana in exempelvis Döda poeters sällskap), men Williams får finnas sig i att befinna sig i skuggan av både Glenn Close, precis som Garp måste leva i sin mors, och nämnde John Lithgow. Glenn Close gör här sin första stora filmroll, vilket är omöjligt att gissa, och belönades också hon med en Oscarnominering. Det självförtroende som hon visar upp gör att Jenny Field i hennes tolkning inte blir en karikatyr, utan en råstark kvinna av kött och blod.

Sitt bitvis allvarliga och tragiska innehåll till trots är Garp och hans värld i första hand en utomordentligt rolig film. John Irvings litterära alster är intelligenta, samtidskritiska och många gånger kontroversiella, något som regissören George Roy Hill tar väl till vara på också i filmen. Det är förstås en svår utmaning att ta sig an en sådan här bok som helhet, det är trots allt en tidsperiod på över trettio år som avverkas. Men trots att filmen emellanåt är väl episodisk, och trots att en del sidohistorier och bifigurer tenderar försvinna i periferin, för Hill projektet i hamn. En bidragande orsak till det är att en skruvad känsla finns där, som gör att det hela känns som en saga i någon mening. Men ändå inte, för ämnena i sig är angelägna, om är presenterade i en mycket underhållande form.

Bild
Överlag är bilden bra, om än långt ifrån vad som går att åstadkomma för äldre filmer med hjälp av modern teknik. Färgerna är klara och naturliga, men med en tendens till posterisering i hudtonerna. Svart är svart, inte grått, men döljer också alla detaljer. Skärpan och detaljnivån är bra. Det förekommer en hel del repor och smuts. Ibland är bilden korning och visar dessutom upp väl mycket konturförstärkning emellanåt (exempelvis i förtexterna). Den anamorfiska bilden presenteras i originalformatet 1.85:1 med en medelbitrate på 6,0 Mbit/sekund.

Ljud
Också ljudet dras med en del kvalitetsproblem, dialogen låter ibland burkig och överlag är det hela väldigt basfattigt. Men det är aldrig några problem är höra vad som sägs i en mix som är väldigt fokuserad till centerhögtalaren. Bara ett fåtal gånger breddas ljudbilden till att inkludera alla fronthögtalarna. De bakre högtalarna utnyttjas bara till efterklang. Jag har framförallt lyssnat på det engelska ljudspåret, men det finns också ett tyskt monospår om någon skulle föredra det.

Extramaterial
Det enda ”extramaterial” som finns på dvd:n är en bonustrailer (1:45), otextad och i fullskärmsformat, för James Dean Collection. En inledande antipirattrailer är förstås inget att skryta över, men ska definitivt nämnas i sammanhanget.

Sammanfattning
Rolig, oerhört välspelad och tänkvärd, i den ordningen, är de omdömen jag först kommer att tänka på för Garp och hans värld. Här får vi uppleva starka, kanske till och med oöverträffade, prestationer från Robin Williams, Glenn Close och John Lithgow i en absurd, sprakande och mycket underhållande historia. Bild och ljud är helt okej, men relevant extramaterialet saknas helt.

..:ANNONS