Roger Ebert myntade uttrycket ”Dead Teenager Movie” i samband med första inkarnationen i filmsviten om ungdomar som först lyckas undkomma döden, bara för att upptäcka att döden inte låter sig luras så lätt. Nu har turen kommit till den tredje filmen i ordningen,
Final Destination 3.
FilmenWendy och hennes vänner firar att skolan snart är slut på ett nöjesfält. På ett för dessa filmer numer klassiskt manér, får Wendy en föraning om att berg- och dalbanetåget de just ska åka iväg med ska krascha. Hon får ett gäng ungdomar att kliva av tåget, men bland de som sitter kvar när det rullar upp för första backen finns flera av hennes vänner. Kraschen är förstås ett faktum och snart börjar de överlevande dö i de mest fantastiska olyckor, i samma ordning som de skulle ha strukit med om de följt med på den ödesdigra berg- och dalbaneturen. Kommer Wendy att kunna överlista döden eller kommer hon, som skulle ha suttit i den bakersta vagnen, också att få kapitulera inför det till synes oundvikliga?
En berg- och dalbanetur med döden som operatör. |
Har ni sett någon av föregångarna till
Final Destination 3 så vet ni vad som väntar er. Vi vet vem som ska dö, men vi vet inte hur. Regissören James Wong, som också regisserade första filmen, vet hur slipstenen ska dras och tänjer ut scenerna där blodet så småningom ska spruta. I varje givet ögonblick verkar det finnas en handfull dödsfällor som bara väntar på att slå igen. Spänningen byggs upp i det längsta och lite till. När man så sitter som på nålar händer det, döden slår till, till på köpet ofta på ett oväntat sätt. Visst funkar konceptet fortfarande, men trots manusförfattarna oändliga fantasi och förmåga att variera nådastötarna börjar det nog kännas att snart får det räcka.
Tydligaste tecknet på det är att transportsträckorna är oacceptalbelt sega och oengagerande. Inte heller i de tidigare filmerna har karaktärutvecklingen och dialogen varit drivande, men här är det emellanåt uselt. Taffliga repliker och larviga metafysiska resonemang lockar till den ena gäspningen efter den andra.
Final Destination 3 går helt enkelt långa stunder på tomgång. Men så i slutet kommer en trevlig överraskning. Alla som liksom jag tyckte att det inledande berg- och dalbanedebaclet på nöjesfältet inte riktigt levde upp till förväntningarna efter flygkraschen respektive motorvägsolyckan i de två första filmerna, får här en trevlig smällkaramell att suga på.
Fotografier verkar kunna tala om hur tonåringarna ska dö … |
BildDen anamorfiska bilden presenteras i originalformatet 2.35:1 med en medelbitrate på fina 8,2 Mbit/sekund. Bilden är skarp och detaljrik, färgerna klara och väldefinierade. Repor och smuts syns ingenting av. En del posterisering, tydligast under förtexterna, samt viss konturförstärkning diskvalificerar dock
Final Destination 3 från absolut toppbetyg.
LjudHela tre olika engelskspråkiga ljudspår finns här att välja mellan, ett stereospår och de två surroundalternativen Dolby Digital 5.1 och värstingen DTS-ES 6.1. Alla tre låter bra, men DTS-spåret allra bäst och mest. I scenerna där döden slår till är ljuddesignen storslagen med bra tryck i basen och fina detaljer i kakofonin som sköljer över en från alla håll. Däremellan händer inte så mycket i surroundhögtalarna utan dialogen ligger klar och tydligt i centrum på ljudbilden.
ExtramaterialFörst ut ett
kommentarspår (otextat) med regissören och manusförfattaren James Wong, producenten och manusförfattaren Glen Morgan och chefsfotografen Robert McLachlan. Trion berättar på ett avslappnat och lättsamt vis om att duvor, vargar och andra djur inte skadades under inspelningen, om den enda nöjesparken som lät filmteamet spela in en berg- och dalbanekrasch, om testvisningarnas påverkan på den slutliga produkten och mycket mer. De verkar ha kul tillsammans och visar upp en hälsosam distans till genren (refererar till vissa replikskiften som ”shitty dialogue”) samtidigt som de uppenbart gillar vad de åstadkommit.
Sedan följer ett lite annorlunda inslag.
Choose Their Fate gör att filmen spelas upp i ett interaktivt läge där du med jämna mellanrum får välja hur karaktärerna ska agera. Beroende på valet du gör påverkas handlingen. Karaktärer som egentligen skulle ha dött klarar sig medan andra dör på ett annorlunda sätt. Några val startar också mer normala inslag, exempelvis kan vi få se Frankies videoinspelning, för att sedan återvända till filmen igen. Visst kan det vara kul med nya grepp vad gäller extramaterial, men så värst lyckat tycker jag inte det här funkar.
SammanfattningJag kan inte tänka mig att någon slänger in
Final Destination 3 i dvd-spelaren i hopp att se något originellt och nyskapande. Skulle det ske lär någon bli besviken.
Final Destination 3 kör på i de väl uppkörda hjulspåren efter de två första filmerna i serien och undviker därmed att köra i diket. Höjdpunkterna kommer med jämna mellanrum i form av uppfinningsrika olyckor med dödlig utgång för någon stackars tonåring, däremellan handlar det om trista transportsträckor. Extramaterialet är medelmåttigt, medan både bild och ljud håller mycket god klass. Fetare utgåvor, med mer extramaterial, finns att köpa från utlandet.
Populära filmer
