De magiska skorna (DVD) - dvdforum.nu

En god vän som jobbade på SR berättade hur en kollega hade intervjuat Lil´ Bow Wow (som numera vuxit upp och släppt titeln Lil´) och pojkvaskern hade varit det mest bortskämda han hade sett. Med denna ansats var det svårt att inte ha förutfattade meningar om De magiska skorna, en ansats som visade sig vara lite lätt felaktig

Film
Calvin är en föräldralös 13-årig kille som bor på ett nedslitet barnhem i Los Angeles och det viktigaste här i livet för Calvin och de andra barnen på hemmet är att få tag på en familj, något som verkar praktiskt taget omöjligt (föräldrar vill ha valpar, inte unghundar som det uttrycks). Inte blir livet lättare på barnhemmet av att flåbusen Ox alltid ska ge sig på kompisgänget, kort och grovt sagt: livet på barnhemmet suger. Dock förändras situationen drastiskt när Calvin får tag på ett par slitna basketskor med inskriptionen MJ. Skorna tycks innehålla krafter som gör bäraren till en gudabenådad basketspelare. Innan han vet ordet av är Calvin värvad till Los Angeles Knights och livet leker. Men ganska snart måste han slåss, inte bara på planen utan utanför för att rädda sin vänskap, sina skor och sin prospektiva familj.

Ibland är det skönt att bli glatt överraskad av en film, framförallt när det kommer till barn- och ungdomsfilmer. Det är en genre som gång på annan underskattar sina tittare (och deras föräldrar), snabbproducerade alster med papperstunn historia. Den här filmen kanske inte bryter så mycket ny mark, men den har en del element som känns fräscha och en huvudperson som faktiskt är rätt så charmig. Bow Wow funkar riktigt bra som den brådmogne Calvin Cambridge, pojken som är sprängfull med energi och med ett hjärta större än L. A. Lakers hemmaplan. Hans hantering av materialet gör faktiskt att det slitna konceptet med ”den föräldralöse som räddar dagen” fungerar klart bättre än jag vågade tro. Samtidigt får han god hjälp av Jonathan Lipnicki (som spelar Murph), en veteran i gemet om man jämför med Bow Wow. Lipnicki har varit med i filmer som Stuart Little, Stuart Little 2 och Jerry Maguire, roller som sammanfaller rätt så exakt med den roll han har i De magiska skorna och den kan han mycket väl. De vuxna skådespelarna gör också ett bra jobb, Crispin Glover är riktigt snaskig som den slemmige barnhemsföreståndaren. För er som gillar basket så får ni en hel drös med NBA-spelare i olika roller (föga förvånande, NBA-förbundet var med och producerade filmen). Vad som är lite roligt är att se superstjärnor som faktiskt har en gnutta charm framför kameran och som kan agera.

Bild
De magiska skorna ser bra ut, riktigt bra till och med. Det är en skärpa och krispighet i bilden som är behaglig att titta på och detaljerna framträder föredömligt. Vad jag kunde se så var det inga persienneffekter eller krypningar i bilden, inte heller några färgblödningar. Bitraten för DVD:n är 6.34 Mbit/s utan plötsliga dippar eller toppar, något som borgar för en jämn bildkvalitet över hela filmen.

Ljud
En del filmbolag har fått för sig bara för att det är en barnfilm så ska den inte ha ett bra ljud, det räcker med 2.0-ljud och halvdan separation. Därför är det mycket glädjande och överraskande att De magiska skorna begåvats med ett mycket aktivt och kompetent 5.1-spår. I filmens lugna partier framträder ljudbilden som väldigt behaglig där frontarna till största delen används för att förmedla händelseförloppet (föga förvånande). I match- och actionscenerna däremot så vaknar hela systemet till liv och drar på med hela registret. I basketmatcherna sitter du mitt i publikhavet, du har skrikande fans runt omkring dig vilket ger den där extra kicken (även om det är klyschigt så det förslår). När de obligatoriska slow motion-scenerna kommer låter bollen som en riverdansande elefant som kommer närmare och närmare, en bas som är mycket snärtig och ”nära”. DVD:n har ett mycket underhållande ljudspår och jag tror att det kommer vara fler än barnen som sitter med ett lyckligt leende under filmens gång. Svenska ljudspåret är faktiskt inte alls tokigt, framför allt Tin Carlson, som ersätter Lil´ Bow Wows röst. Inlevelsen är god och ger faktiskt inte alltför mycket rysningar. Det svenska ljudet har en bitrate på 448 kbps medan det engelska ligger på lite lägre nivå, 384 kbps.

Extramaterial
Fullt tillräckligt. Räcker det? Jaså inte, okej… Vi får väl börja från början. Till att börja med finns det ett kommentarspår med de två, unga huvudrollsinnehavarna och filmens regissör, John Schultz. Spåret är inte särskilt tillfredställande att lyssna på, de unga skådespelarna har svårt att anpassa sig till formatet. Något som känns lätt arrogant är att Lil´ Bow Wow avslutar spåret tidigt på grund av andra åtaganden, dock visar det sig att detta var bra för det resterande kommentarspåret. Lipnicki slappnar helt plötsligt av och får komma till skott mycket mer. Inget spår som ger mersmak men som kan vara intressant att lyssna på en kort stund. Som brukligt är finns en kortare featurette med bilder från inspelningen som ingen blir särskilt glad över. Sedvanligt ryggdunkande och sekvenser där stjärnorna lajjar runt har vi sett förut och det blir inte så mycket roligare. Bow Wow har gjort en låt om basket som heter ”Basketball” och den har en refräng med följande text: We’re playing ba-a-a-a-sketball, we’re playing ba-a-a-a-sketball. Den här låten har omsatts till en musikvideo och den finns med på DVD:n. Gissa vad dom gör i videon. Jocke Berg, släng dig i väggen. I kombination med låten så finns det en sjutton sekunder lång promo för hela soundtracket (mycket R n’ B och rap, ingen överraskning). Promon är otroligt intetsägande och totalt onödig, mer skamlös reklam än extramaterial. De bortklippta scenerna tillför inget till upplevelsen av filmen, alltså fullt förståeligt att de klipptes bort. Den minidokumentär som följer med är faktiskt behållningen av extramaterialet. Här har skådespelarcoachen följt med på inspelningarna med en digitalkamera och filmat vad som skett "bakom kulisserna". Detta ger något som känns som en ärlig uppvisning av hur inspelningen gick till (till skillnad från featuretten) och man kan inte låta bli att bli förtjust i Lipnickis fniss när han ska kletas ner i en massa lila färg och de är tvugna att måla extra mycket i hans armhålor.

Sammanfattning
Trots att filmen är så politiskt korrekt så att man kräks på sina ställen så är det här en riktigt rolig historia att bekanta sig med. För en gångs skull tror jag att fler än barnen kommer att dra på munnen åt scenerna i den här filmen.